Astma hos barn
Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som drabbar 7-10 % av barn i Sverige, med viss variation beroende på ålder. Sjukdomen är heterogen, vilket innebär att den kan ta sig olika uttryck med olika bakomliggande orsaker och symtom. Vanliga symtom vid astma är pipande andning (wheezing), tryck över bröstet, andnöd och hosta. Symtomen kan variera i intensitet och frekvens beroende på hur svår sjukdomen är och hur väl den kontrolleras. Den kroniska inflammationen leder till slembildning, ökad känslighet i luftvägarna (bronkiell hyperreaktivitet) och bronkiell obstruktion. En noggrann anamnes är viktig för att identifiera vilken typ av astma barnet har. Terminologi och indelning av astma kan variera mellan olika länder. I Sverige används följande kategorier enligt Barnläkarföreningens riktlinjer:
Blandad astma (J45.8):
Astma med allergisk predisposition där symtom också utlöses av luftvägsinfektioner. Fysisk ansträngning kan förvärra symtomen om astman inte är välkontrollerad.
Allergisk astma (J45.0):
Symtom utlöses av allergener hos barn med allergisk predisposition. Ansträngningsutlöst astma kan förekomma om sjukdomen är dåligt kontrollerad.
Förkylningsastma (J45.1):
Astma utan allergisk predisposition, där symtomen främst utlöses av förkylningar och andra luftvägsinfektioner.
Ospecifik astma (J45.9):
När astman inte passar in i ovanstående kategorier, exempelvis vid BPD-astma eller strikt ansträngningsutlöst astma hos idrottare.
Allergisk läggning innebär att barnet har en kliniskt relevant allergi, såsom födoämnesallergi, allergisk rinit (hösnuva) eller atopiskt eksem. Barnet kan också ha förhöjda IgE-nivåer som indikerar en benägenhet att utveckla allergiska reaktioner. Denna läggning ökar risken för att utveckla allergisk astma.
Hos barn under 3 år och utan allergisk läggning ställs astmadiagnos vid den tredje obstruktiva episoden. För barn över 3 år, eller om det finns en allergisk bakgrund, kan diagnos ställas redan efter första episoden.
Förkylningsutlöst astma
Denna typ av astma är den vanligaste på barn- och ungdomsmottagningar (BUMM). Barnet remitteras ofta för långdragna förkylningar, nattlig hosta eller pipande andning i samband med infektioner. Saknas allergisk predisposition och symtomen uppträder endast vid luftvägsinfektioner, kallas det förkylningsutlöst astma. Denna typ börjar oftast tidigt och blir mer uttalad när barnet börjar förskolan och exponeras för fler virus.
Om symtomen börjar före 6 månaders ålder bör andra diagnoser övervägas, även om det är ovanligt. Förkylningsutlöst astma tros bero på att små och mjuka luftrör, eller nedsatt elasticitet i lungorna, inte håller bronkerna öppna vid utandning. Förkylningsutlöst astma växer oftast bort när barnet blir äldre. De flesta barn blir av med sina symtom efter 4 års ålder, även om vissa kan ha kvarstående besvär längre.
- BLF Astma underhållsbehandling och klassifikation
- Läkemedelsverket – Astma hos barn och vuxna behandlingsrekommendation I mars 2023
- Vad är förkylningsastma?
Förkylningsastma är en typ av astma som ofta börjar hos barn innan de fyller ett år. Vanligtvis försvinner den när de blir äldre, oftast före tre–fyra års ålder. Barn med förkylningsastma är oftast symtomfria mellan förkylningarna, men när de blir sjuka kan de få långvarig hosta och ibland andningsproblem. Eftersom barn har smalare luftvägar än vuxna kan även små svullnader och mer slem påverka deras andning mer. Hos vissa barn märks astman tydligt genom klassiska andningsbesvär, som pipande ljud i bröstet eller tung andning. Men inte alla barn med förkylningsastma visar dessa tecken. Många har istället bara långvarig hosta som kan hålla i sig i flera veckor, vilket kan göra att det känns som att de aldrig riktigt blir friska. Vissa barn hostar särskilt mycket på natten eller så kraftigt att de kräks.
Så hur vet vi att det är förkylningsastma?
Vi ställer diagnosen genom att lyssna på föräldrarnas beskrivning av symtomen och se hur barnet svarar på astmamedicin. Eftersom små barn inte kan göra lungfunktionstester, baserar vi diagnosen på typiska symtom och behandlingseffekt. Många föräldrar undrar om det behövs fler undersökningar, som lungröntgen eller allergitester. Lungröntgen är sällan nödvändig, men allergitester kan vara aktuella om det finns misstankar om allergier mot exempelvis pollen eller pälsdjur.
Behandlingen syftar till att lindra symtomen under förkylningar. Barnet kan få utskriven två typer av inhalationsmediciner. Den ena är en kortisonmedicin som motverkar inflammation i luftrören och ska ges dagligen vid förkylningar. Ibland behöver barnet inhalera inflammationsdämpande medicin varje dag under kalla årstider. Det är vanligt att denna behandling inte behövs året runt, utan oftast bara under infektioner.
Den andra medicinen är bronkdilaterande, som ges vid behov när barnet har andningsbesvär eller hosta. Ibland kan det vara meningsfullt att ge bronkdilaterande medicin först i början av en förkylning och sedan den inflammationsdämpande medicinen efter tio minuter.
Förkylningsastma är en typ av astma som ofta börjar hos små barn, ibland redan innan de fyller ett år. Barn har särskilt lätt att utveckla förkylningsastma eftersom deras luftvägar är smalare än hos vuxna. Det innebär att även små svullnader och mer slem kan påverka andningen mer än hos en vuxen.
Förkylningsastma utlöses av virusinfektioner, som förkylningar. Barn med förkylningsastma är oftast helt friska mellan infektionerna, men ibland känns det som att en förkylning jagar den andra, särskilt under kalla årstider, vilket kan ge intrycket av att barnet är ständigt sjukt. När de får en förkylning kan de drabbas av besvärlig, ofta långdragen hosta och andningsproblem. Hostan kan komma både dag och natt, men är särskilt vanlig på natten, och i vissa fall kan hostan bli så kraftig att barnet kräks. Diagnosen för förkylningsastma baseras främst på föräldrarnas beskrivning av symtomen och hur barnet svarar på astmabehandling. Eftersom små barn ofta inte kan göra lungfunktionstester, fokuserar vi på de typiska symtomen och mönstren. Det är viktigt att förstå att förkylningsastma skiljer sig från klassisk astma. I förkylningsastma finns det vanligtvis ingen kronisk inflammation i luftvägarna; istället är inflammationen mer akut och kopplad till virusinfektioner. Många barn växer ifrån förkylningsastma när de blir äldre. Behandlingen fokuserar på att lindra symtomen under förkylningar. Barnet kan få utskriven medicin som motverkar inflammation i luftrören, som kortison, samt bronkdilaterande medicin. Vid långdragna och återkommande förkylningar eller kraftiga andningsbesvär kan det ibland vara nödvändigt att barnet inhalerar inflammationsdämpande medicin dagligen, särskilt under infektiösa säsonger, som kalla årstider. Vanligtvis behövs inga ytterligare undersökningar, som lungröntgen eller allergitester, om det inte finns misstankar om allergier. ICD-10 J45.1