HJÄLP, MITT BARN HAR SPRINGMASK!

Föräldrar som för första gången upptäcker springmaskar hos sitt barn ringer ofta upprört till mottagningen och är osäkra på vad de ska göra i denna situation. Jag måste erkänna att jag mycket väl förstår deras oro. När jag för första gången letade efter maskar hos min då sjuåriga dotter och genast hittade dem, blev även jag mycket upprörd. Och det trots att jag, genom mitt arbete som barnläkare, är mycket väl bekant med denna ofarliga och mycket vanliga parasitinfektion.

Min dotter klagade då på att hennes ”rumpa kliade” på kvällen efter sänggåendet och att hon hade svårt att sova. Jag tänkte genast på en springmaskinfektion. Så jag beväpnade mig med en ficklampa sent på kvällen, efter att min dotter hade sovit i flera timmar – till synes fridfullt – i sin säng och började leta efter maskar. Efter en snabb titt på min dotters rumpa bekräftades min misstanke snabbt. Tro mig, att se maskar krypa ut ur ditt barns ändtarmsöppning är verkligen ingen trevlig syn och det satte även mig i uppror.

Jag kanske inte kan ta bort din oro helt med detta inlägg, men jag vill göra dig uppmärksam på att en springmaskinfektion är ofarlig och mycket vanligare än du kanske tror. Du bör möta infektionen utan onödig skam. Om du vet vilka åtgärder du ska vidta i denna situation, blir ni snabbt av med de små plågoandarna. I det följande inlägget talar jag enbart om springmask. Det finns andra tarmparasiter hos människor som jag inte kommer att ta upp här.

Vad du bör veta om springmask

VAD ÄR SPRINGMASK?

Springmask, även kallade oxyurer, är små, ofarliga tarmparasiter som främst drabbar barn. Ofta förblir de oupptäckta eftersom de sällan orsakar besvär. De upp till 12 millimeter långa, vitaktiga, maskliknande och rörliga parasiterna gör sig oftast märkbara genom nattlig klåda runt ändtarmsöppningen, vilket kan leda till sömnstörningar. Ibland kan de även upptäckas i avföringen.

HUR SMITTAR SPRINGMASK?

En person kan smittas med springmask om hen sväljer parasitens smittsamma ägg. Äggen kan komma in i munnen via kontaminerade händer, föremål och livsmedel. Eftersom de även kan påvisas i husdammet hos drabbade hushåll, kan de virvlas upp i luften, inhaleras och sedan sväljas. Denna smittväg spelar dock en mindre roll i spridningen av infektionen.

De smittsamma springmaskäggen når mag- och tarmkanalen efter att ha svalts. I tunntarmen utvecklas äggen under några veckor genom flera larvstadier till mogna maskar, som sedan vandrar vidare till tjocktarmen. Hanarna dör snabbt efter att ha nått tjocktarmen, medan honorna kan leva där i upp till tre månader. Strax före sin död rör de sig mot analöppningen för att lägga sina ägg runt anus. Från det att äggen först sväljs tills de läggs tar det mellan två och sex veckor.

Några timmar efter att äggen lagts utvecklas små larver inuti dem. Äggen är nu smittsamma och kan förbli det i flera dagar.

Springmaskäggen sprids via kontaminerade händer, sängkläder, gosedjur eller leksaker. Den vanligaste smittvägen är att smittsamma ägg förs in i munnen via händer eller förorenad mat, vilket kan leda till återinfektion.

Särskilt hos barn är självinfektion vanligt, vilket innebär att de sväljer ägg från sina egna springmaskar. Om barnet rör vid anus, till exempel genom att klia sig, kan maskägg fastna på fingrarna eller under naglarna. Om fingrarna sedan förs till munnen (”anus-finger-mun-kontakt”) kan äggen leda till en ny infektion. Denna cykel gör att parasitinfektionen upprätthålls.

VEM KAN FÅ SPRINGMASK?

Både barn och vuxna kan få springmask, men risken är betydligt högre hos förskole- och lågstadiebarn mellan fyra och elva år. Detta beror bland annat på att hygienrutiner, såsom handtvätt efter toalettbesök och före måltider, ofta följs bristfälligt. I denna åldersgrupp är tummsugning, nagelbitning och tuggande på pennor särskilt vanligt – tre faktorer som bevisligen ökar risken för infektion.

För att förebygga infektion med tarmparasiter är det särskilt viktigt att tvätta händerna före måltider och efter toalettbesök. Om ett familjemedlem har springmask, smittar det ofta även de andra familjemedlemmarna. Inom ett hushåll kan det därför förekomma återkommande infektioner bland familjemedlemmarna, särskilt om infektionen förblir symtomfri under lång tid.

KAN VÅRT HUSDJUR HA SMITTAT MITT BARN?

Nej! Springmask angriper inte djur, utan enbart människor. Det betyder att ditt husdjur inte kan vara en smittkälla.

Om någon med förorenade händer rör vid din katt eller hund, kan äggen från springmask fastna i pälsen på ditt djur. På så sätt kan ditt husdjur – i sällsynta fall – bli en länk i smittkedjan. Däremot kommer ditt husdjur aldrig att få springmask.

HUR VET JAG OM MITT BARN HAR SPRINGMASK?

En springmaskinfektion går ofta obemärkt förbi i nästan hälften av fallen. I det dagliga arbetet inom vården är det därför vanligt att föräldrar ”överraskande” hittar en mask i tvätten, på analområdet eller i sitt barnets avföring utan att ha haft misstankar innan.

Infektionen är dock inte alltid symtomfria. Följande tecken kan tyda på en springmaskinfektion:

Kvälls- och/eller nattlig klåda i analområdet

En obehaglig klåda i analområdet är det huvudsakliga symtomet på en springmaskinfektion. Du bör misstänka springmask om ditt barn klagar på klåda ”i stjärten” efter att ha lagt sig eller när det kommer till ro. Flickor kan ibland uppleva klåda i slidan. Det pågår en kontrovers om huruvida klådan orsakas av rörelserna hos de kvinnliga maskarna eller om det är de frigjorda ”proteinerna” från maskägg som orsakar reaktionen.

Sömnstörningar

Vissa barn känner sig så störda av klådan att de har svårt att somna på kvällen och/eller vaknar flera gånger under natten. I sällsynta fall kan trötthet, sängvätning, koncentrationssvårigheter och allmän svaghet under dagen vara en följd av den dåliga sömnen på grund av nattsmärtorna.

Hudinflammation/eksem

Genom intensiv klåda kan både analområdet och slidan bli röda. Inflammatoriska hudförändringar kan uppstå.

Vaginalt sekret

Intensiv klåda i slidan kan hos flickor leda till en lokal inflammatorisk reaktion. Om inflammationen sprider sig till de kvinnliga könsorganen kan ett vaginalt sekret uppstå som följd.

VILKA KOMPLIKATIONER KAN FÖREKOMMA?

I mycket sällsynta fall har svåra förlopp vid springmaskinfektioner observerats. Maskarna kan sprida sig till ovanliga områden. Urinvägsinfektioner, svåra magont och till och med sjukdomsbilder som påminner om blindtarmsinflammation kan vara en följd.

JAG HAR FRÅGOR OM SPRINGMASK – VIDEOBESÖK ELLER FYSISKT BESÖK?

Föräldrar som har sett maskar och vars barn inte har några eller bara milda symptom, som till exempel anal klåda, rådgiver jag via videosamtal. De får information om infektionens ofarlighet, ett maskmedel kommer att ordineras och nödvändiga hygienåtgärder förklaras. Barnet måste vara närvarande under konsultationen, men föräldrar och barn behöver inte komma till mottagningen.

Föräldrar vars barn uppvisar ospecifika symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter, sängvätning, aptitlöshet, återkommande magont eller viktnedgång och som misstänker en maskinfektion, rekommenderar jag att de kommer till mottagningen. Ett videosamtal är inte lämpligt i detta fall. Efter att ha tagit anamnesen undersöker jag barnet och diskuterar sedan vidare åtgärder med föräldrarna, eftersom dessa symtom också kan vara tecken på en annan sjukdom.

I de följande avsnitten förklarar jag mer detaljerat vad du bör veta om ämnet ”springmask”, när du bör söka läkarvård, vilka maskmedel som finns tillgängliga, när det kan vara okej att använda ett receptfritt maskmedel och vilka hygienregler som bör följas.

JAG HAR UPPTÄCKT MASKAR HOS MITT BARN – VAD GÖR JAG NU?

Om ditt barn inte uppvisar några andra symtom och du har sett korta, vita, trådformiga maskar, handlar det med stor sannolikhet ”bara” om en ofarlig springmaskinfektion. Om du har sett maskarna med egna ögon behövs ingen ytterligare diagnostik. Även om du kanske har hört talas om det så kallade ”klibbandestestet” från ändtarmsöppningen (med efterföljande mikroskopisk undersökning av äggen), är varken detta test eller en undersökning av ditt barns avföring nödvändigt i denna situation. Du behöver inte heller omedelbart söka läkarvård om ditt barn mår bra och förutom klåda i analområdet inte har några andra besvär.

Nu är det dags att snabbt bli av med de små plågoandar. För detta krävs två åtgärder:

JAG MISSTÄNKER SPRINGMASK MEN HAR INTE SETT NÅGRA MASKAR – VAD GÖR JAG?

Om ditt barn kliar sig mer än vanligt i stjärten och du misstänker en springmaskinfektion, men inte har sett maskarna än, bör du aktivt leta efter dem! Du har störst chans att upptäcka dem om du noggrant inspekterar analområdet på ditt barn två till tre timmar efter att de har lagt sig. Använd en ficklampa för att få bättre sikt! Om du planerar att kolla, klä då ditt barn på ett sätt inför natten som gör det lättare att få en blick på stjärten. Naturligtvis bör du också noggrant undersöka ditt barns avföring och tvätt. Ibland kan de små, rörliga, maskliknande parasiterna hittas i underkläderna eller i sängen. De är lätt synliga för blotta ögat.

Om du inte har kunnat hitta några springmaskar men fortfarande misstänker att ditt barn har dem, kontakta er läkare! Hen kommer att diskutera vad som bör göras. Behandla inte ditt barn på vinst och förlust med ett avmaskningsmedel, utan endast om du verkligen har sett maskarna.

Hur kan läkaren påvisa en springmaskinfektion?

Först och främst vill jag säga att ytterligare diagnostik sällan är nödvändig, eftersom maskarna oftast syns. Därför bör du veta exakt när och var du ska leta (se ovan).

I osäkra fall finns möjlighet att påvisa springmaskinfektion genom ett så kallat ”klibbandestest”. För detta måste du på morgonen – innan ditt barn går på toaletten eller tvättar sig – trycka ett genomskinligt klisterband flera gånger mot huden runt ditt barns anus och sedan fästa bandet på ett lämpligt objektglas. Detta preparat undersöks sedan antingen av er läkare eller ett laboratorium under mikroskop. Om man hittar springmaskägg på ditt barns stjärt, kan de ses under mikroskopet och diagnosen är bekräftad.

Avförings- och blodprover är inte avgörande och har ingen plats i diagnostiken av springmaskar. Om er läkare däremot, baserat på anamnesen och ert barns symptom, misstänker att det rör sig om en annan maskinfektion, kan hen eventuellt be om att få en avföringsprov. Tänk på att varje vårdteam har sina egna rutiner för hur man går vidare vid osäkra fall. Låt dig rådfrågas!

Vilka maskmedel finns och hur verkar de?

I Tyskland finns olika avmaskningsmedel med olika verkningsmekanismer godkända. Detta inkluderar receptfria läkemedel med den aktiva substansen pyriviniumembonat och receptbelagda läkemedel med de aktiva substanserna pyrantel eller mebendazol.

Vad bör jag veta om receptfria maskmedel?

Maskmedel med den aktiva substansen pyrviniumembonat är receptfria på apotek och är specifikt riktade mot springmaskar. Det innebär att de inte är effektiva mot andra tarmparasiter. Pyrviniumembonat stör ämnesomsättningen hos maskarna, vilket får dem att dö. Däremot påverkar inte den aktiva substansen äggen som orsakar infektionen. Därför bör behandlingen upprepas efter 14 dagar. Men var försiktig, pyrvinium färgar avföringen ljusröd! En rödaktig avföring är i detta fall inte ett tecken på sjukdom. Du bör också veta att även textilier kan färgas vid kontakt, och denna färg kan inte tvättas bort. Substansen har ordentligt passerat mag-tarmkanalen när avföringen återfår sin normala färg. Denna period kan variera mellan olika personer och kan ta några dagar. Maskarna bör nu vara borta.

Doseringen baseras på ditt barns vikt. Be om råd från apotekspersonalen och läs noggrant bipacksedeln. Vid osäkerhet, kontakta en läkare.

Vår läkare har ordinerat maskmedel med den aktiva substansen mebendazol – vad bör jag veta?

Mebendazol har länge ansetts vara förstahandsmedlet vid en infektion med mask. Läkemedlet är receptbelagt i Tyskland och verkar även mot andra tarmparasiter. Substansen blockerar parasiternas näringsupptag och dödar dem på så sätt. De infektiösa maskäggen görs dock inte oskadliga.

Läkemedlet med den aktiva substansen Mebendazol är godkänt för barn från två års ålder här hos oss. Barndosen skiljer sig inte från vuxendosen. Enligt aktuell rekommendation bör en tablett Mebendazol 100 mg tas på dag 1 och dag 14, men doseringsrekommendationen för det i Tyskland godkända läkemedlet kan skilja sig (se kommentar nedan). Vid envis infektion kan läkaren rekommendera en eventuellt högre dosering under en längre period.

Kommentar angående doseringen i Tyskland

I Tyskland har läkemedelsföretagen som distribuerar Mebendazol 100 mg tabletter inte ett officiellt godkännande för det internationella doseringsrekommendationen, utan i bipacksedeln anges en högre dosering. Denna dosering är dock inte fastställd i de nationella eller internationella rekommendationerna. Många praktiserande läkare följer dock dessa och använder framgångsrikt den lägre dosen. Eftersom det är ett ”off-label” användning är det nödvändigt att informera föräldrarna om detta och få deras samtycke.

Mitt barn har fått ett maskmedel med verksamt ämne Pyrantel utskrivet – hur verkar det?

Även detta maskmedel används effektivt i Tyskland för behandling av springmask och verkar även mot en rad andra tarmparasiter. Det måste skrivas ut av en läkare och är därmed inte receptfritt på apoteket. Till skillnad från de andra maskmedlen som nämnts här dödar inte detta ämne maskarna, utan förlamar dem bara, så att parasiterna fortfarande utsöndras levande. Det har inte heller någon effekt på de infektiösa maskäggen. En upprepning av behandlingen efter 14 dagar är därför nödvändig.

Ska hela familjen behandlas profylaktiskt?

På grund av den höga smittsamheten hos maskarna är det vanligt att flera hushållsmedlemmar är drabbade samtidigt. Frågan om alla hushållsmedlemmar ska behandlas profylaktiskt går tyvärr inte att besvara generellt. Det finns ingen enhetlig metod. Personligen förespråkar jag att alla familjemedlemmar behandlas samtidigt, åtminstone efter att en infektion har återkommit inom familjen, oftast efter andra (nära) infektionstillfällen. Behandlingen av yngre syskon under 2 års ålder bör diskuteras med en läkare.

Hur undviker jag en infektion?

Att förhindra återinfektion eller autoinfektion spelar minst lika stor roll i behandlingen av springmask som den medicinska behandlingen. Därför gäller: Ge inte bara mediciner, utan bryt också infektionens cykel genom att vidta de hygienåtgärder som listas här:

Är en maskinfektion anmälningspliktig?

Det finns ingen anmälningsplikt i Tyskland. Jag rekommenderar personligen föräldrar i vår praktik att rapportera en maskinfektion till förskolan eller skolan. På så sätt får till exempel förskolepersonalen möjlighet att vara extra uppmärksamma på om andra barn kanske också är smittade. Infektionskedjor kan snabbare stoppas.

Får mitt barn gå till förskolan/skolan med springmaskar?

Från medicinsk synpunkt finns det inget som talar emot att barnet går till en offentlig inrättning. De rekommenderade hygienåtgärderna måste dock följas. Därför vill jag här påminna om att man bör rapportera infektionen – även om det kan kännas obekvämt – till förskola/skola. Felaktig blyert är inte på sin plats här. Personalen kan hjälpa till att säkerställa att de gällande hygienreglerna följs ordentligt.

När bör jag söka läkarvård?

Literatur

DynaMed [Internet]. Ipswich (MA): EBSCO Information Services. 1995 – . Record No. T115562, Enterobiasis (Pinworm Infection); [updated 2018 Nov 30, cited 15/9/20]. Available from https://www.dynamed.com/topics/dmp~AN~T115562. Registration and login required.

Centers of Desease for control and prevention: pinworm infection

Deutsches Ärzteblatt: Diagnostik und Therapie des Madenwurmbefalls

1177 vårdguiden: springmask

DGPI-Handbuch in 7. Auflage (2018)